Jag är så glad för allt det vita. För renheten, inte minst på mina golv... Det är en vacker vinter vi fått i år och även om jag allt som oftast känner mig som Raskens Ida, ständigt med vedträn i famen, så njuter jag av täckbyxebehov och graningekängor... Saknar fortfarande ett par skidor dock... skidor, limpmackor och en termos med varm choklad och sen är livet snudd på perfekt för en stund.

En helg i väst under dubba kyrktorn och bland författargator. När jag blir stor vill jag också skriva böcker på en bänk vid en ekbacke. Nu hemkommen till ett ljummet hus och snart ska redan skrivna böcker läsas på en övervåning inte långt härifrån...