Nattens soundtrack

Det börjar bli mörkt och i mörket föds natten. Det börjar å andra sidan bli höst, en höst som i all sin färgprakt för med sig just mörker.. ett snudd på evigt sådant. Ikväll återvände välbekanta toner till mitt hem och kanske är det de begynnande höstvindarna som burit hit dem hela vägen från Österlen. Ulf gör sig bäst i den årstid jag tycker allra bäst om, där i den höga luften, i de sprakande kaminernas, i regnets och vemodets tid.



På min köksvägg berättar dock en 70-tals almanacka att det finns sekunder av en sommar kvar och när jag gick där på ön i förmiddags så sparade jag på varenda en av dem...











Nu natt i ett rött hus i en Bullerby..

.. och ja, vi har fortfarande åtta får på gården.


Veckans hoppsan 3:
Letade efter den med Stenmarck och hittade Lily. Oemotståndligt!



Veckans hoppsan 4:
Trodde jag köpte mig en riktigt snygg kjol men det visade sig vara en ganska snygg topp.

Bör det vara oroväckande att man får skrivkramp en vecka innan ens skrivarutbildning börjar..?!


Hjälp!

Man blir lycklig när kor kommer springande i morgondiset... det går liksom inte att bli annat.

Klockan ringde och allvaret började. Som om inte hela livet är ett enda stort allvar.. Tre dagar bortom semestern och fortfarande står ett par snopna vandrarkängor leriga innanför dörren intill den där strandväskan som aldrig blev packad. Vad hände med den här sommaren egentligen?

Hemma på gården väntade åtta nyfikna lamm och på bordet låg en månads reklam. Mina blommor hade vuxit, en del som galna och hålet som Vilda grävt i gräsmattan har nästan hunnit döljas av klorofyll. Min Bullerby bär spår av den där sommaren trots allt.. min näsa lika så.