Skolgårdarna på bilden ovan påminner om de platser jag vistades under rasterna under mina skolår. Asfalt och betong. Någon liten rabatt, några träd och lekställningar.

På "min" skola har vi en skolgård som alla barn drömmer om och som åtminstone skulle få barnet i mig att aldrig vela gå in från rasten. I anslutning till skolgården finns dessutom en vidsträckt skog där eleverna tar sina dagliga (schemalagda) promenader, har vissa gymnastiktimmar i eller förlagda ämneslektioner i. Skolan jag arbetar på är miljöklassificerad och profilerar sig som en hälsoskola. Massage står på schemat, allt återvinns (alla klasser har en egen kompost som eleverna sköter), fruktstunden är ett dagligt inslag och skolgården är ett oändligt landskap där leken aldrig tar slut.