Dunder och snus..

Fem månader in på mitt nikotinfria liv kunde jag idag byta undanlagda snuspengar mot en sprillans ny cykel. Nu inväntas bara några fler plusgrader sedan ska den röda cykeln användas mer än den blåa bilen. Mp3 spelaren är laddad med Spanskalektioner så medan det trampas i backar ska fraser upprepas medan tungor vrickas... Tänk så fyndigt, jag kommer att bli elitidrottare och spanjorska på samma gång!

image103


Jag har hittat en skatt. Den stod helt öppen i morfaderns bokhylla där uppe i norr, fullt synlig men nog så osynlig. Lite förstrulet lät jag blicken vandra över uppradade titlar och fastnar vid boken "Vägen till skönhet, hälsa och ett långt lif", skriven år 1900 av professor Boyd Laynard. Lite andäktigt läser jag på pärmens insida att boken tillhört min mormor och längst bak i boken fanns en hälsningar från såväl 1941 som 1955. Det senare året satt mormor på vinden medan min då ettåriga mamma sov. Min mormor gjorde ofta så, hennes mor liksaså. De lämnade spår till eftervärlden.. små anteckningar i böcker, under möbler. Vardagshändelser, väder.. en hälsning.

Nåväl, proffesorns bok var det. Jag måste få läsa ett stycke om cykling, eller velociepedåkning som det hette där i början av seklet...

Velocipedåkning är utan tvifel i våra dagar det populäraste sättet att taga motion. Det utgör ett lämpligt tidsfördrif för både ung och medelåldrig och äfen för gamla personer, om det sker med måtta. En af de största farorna vid velocipedåkning är, att man lätt drifver den till öfvermått. jag känner till många fall där så har skett och detta med de allvarsammaste följder. Ju äldre velocipedåkaren är, desto lättare antaga hjärtmusklerna otillbörliga propotioner, coh då pulsådrorna blifva mindre elastiska med åren, är faran stor för en äldre person. Andedräkten får ett visst ljud som är eb osviklig varning för gymnaster och klättrare, men den förfelar ofta sitt mål hos cyklisten, ty genom det starka drag som orsakas af hans fart får han mera syre än som är nödvändigt.

Ska vara försiktig med farten... lovar!



Tillvaro

Hemma.. en resa som började efter ett bröllop där brudgummen sytt sin kvinnas klänning och där får mötte ren när en Gute blev fru Lappland. Jokkmokk sen kväll, 20 minusgrader och en kort felkörning. Mötte inte en bil på 10 mil. Fyra timmars sömn hos morfar, påskskinka och dopp i grytan till frukost.

90 mil till huvudstaden i vackert vinterväder. Påsklovsfirare i skidbacken i Örnsköldsvik, shoppande Sundsvallsbor på Biltema. Osmaklig buffé för 95kr, Vilda en stunds lek i snö. 11 timmar senare framme i den stora huvudstaden. Filbyten och vägskyltar... lite trafik men stressade bilförare. Körde fel i Jokkmokk men rätt i Stockholm.

En dags vila. Skulle klippa av slitet hår men fick ingen tid. Köpte en tröja och en fotbollsspelare istället... och balsam för skadat hår.

 

image102

Värsta snöovädret efter Norrköping.. 60 km/ timmen och båda händerna på ratten. Ett sms till södern "gode gud är vädret så här illa resten av milen nu?" Svar: Solsken och bara vägar. Pustar ut.

 

Snabb handling på Maxi. Köpte mat och en sopkorg till badrummet. Fick en gul blomma av kassörskan.

Hemma på landet. Vilda tokglad och sprang 10 varv i trädgården innan hon kom ihåg Leo, varpå hon satte kurs över ängen. Ingen albinoboxer ute så Vilda kom hem och fortsatte stimma i huset istället.

Två trötta somnar innan klockan slagit nio.


Andlöst...

Om det finns en Gud så bor han precis här.. i ett landskap som är så sällsamt vackert att hela ens inre sjunger lovsånger av vördnad och ära. Det är inte bara möjligt att vattna rötter med snö och suga näring ur en tjälfrusen mark, den kom även att visa sig vara berikad med så mycket gödning att själen växer flera storlekar.

image96


Här i Paittasluspa levde och verkade min morfars mormors far. Salomon, eller Monkka som han kallades, har bla porträtterats av Margareta Sarri i boken "Ur vägen fattiga" och hans historia är sannerligen värd att berättas. Idag har jag stått på mark som vibrerar av kulturarv och känslan är svår att beskriva. Människor som tidigare varit ett för och efternamn i mina släktforskningsarkiv fick helt plötsligt färg, form, doft och känsla och när vi någon timme senare ser ett gammalt fotografi på morfars morfar stående utanför samma hus och jag ser ner på min mammas hand där hans forna vigselring nu sitter, ja då svindlar det... igen och igen.

image99

Lunch vid foten av fjället. Solen gjorde oss sällskap, en duvhök seglade över våra huvuden och elden som värme mat och kaffe gav även värme åt frusna fötter.

 

image94

Frihet... storslagenhet.. oändlighet. Vet inte riktigt hur annars beskriva kalfjällets livsande. Vissa stunder är välsignade, oantastliga. Stunder som gör människan lite mer ödmjuk, förundrad, andlös.

image95

 

image97

När vi lämnat nyfunnen släkt och nyvunna vänner och med skoter blev skjutsade över älven, vände jag huvudet och fick se solen gå ner bakom Kebnekaisemassiven... En oförglömlig dag fick således en magnifik avslutning.


image98



Vintervandring

Vinterspår
image91

Vinterväg
image90

Vinterled
image92

Vinterkärlek
image94

Lång väg hem

Måndagskväll och åter har bladet vänts för en ny vecka. Egentligen skulle den här dagen ha tillbringats på förfäders marker uppe i fjällvärlden, men livet och vädret ville något annat. Nu inväntar vi väderomslag och hoppas på att få se det magnifika fjällandskapet under strimmor av vintersol senare i veckan istället.

I slutet av denna påskvecka börjar det bli hög tid att dra sig neråt landet och jag börjar mentalt förbereda mig för de många milen som ska ta mig hem. 1567,3km längs våra vägar känns som en oändlighet...

image89

Nattens svindlande vackra Lundelltext:
Vågen kommer vällande
Snabb och skummande
Den dansar hisnande hög
Tills den kraschar in mot strandens sand
Sen betar fåren där falkarna flög

Det skrällde som kriget
över tak och torg
och vinden drog genom rum och salonger
Vi stod där bredvid varann
två ärrade själar
och hörde rymden fyllas av sånger

Det är en lång väg tillbaka
Det är en lång väg hem
Det är en lång väg tillbaka
Lång väg hem till framtiden igen
Lång väg hem

My Donkey

En del har så långa ben att det krävs speciallösningar... andra vet hur man kopplar av i varenda cell....

image87

... min hon sover på en åsna

image88


Kvoteringssystem

image86

Det är en kulturskatt som hänger på väggen i Gällivare folketshus.. denna skylt som under dansen visar vilket kön det är som ska få bjuda upp. Tanken svindlar.. används den fortfarande?!

The end
Årets festivalyra är över och kvar finns bara svallvågor (och nerladdade låtar) efter det gigantiska schlagerskepp som rest genom landet. Vad gör man nu på lördagskvällarna?

Nöjd med Perellis vinst även om jag mobilröstade på BWO. Läste på AB att Linda Bengtzing var så glad över expertrösterna att hon ville ligga med hela juryn och jag tänker att det var en väldans tur att inte alla telefonröster gick till henne också..

Sol och festival

Där kom den.. det där stora gula klotet som gör celler i allt levande på gott humör. Reflexerna från den vita snön ger koncentrerad solenergi vilket känns i hela kroppen. Underbart!

image85

En festival för melodier
Snart drar det igång.. årets största hype och det mediala spektakel som jag är som allra mest förtjust i. Vem vinner..? Vem kommer att stå för den största chocken..? Hur kommer det sig att det alltid är fel låt som vinner och kommer måntro Björn Gustafsson att ringa hem till min mamma i direktsändning även denna vecka?! Fru Perelli bör ligga bra till för en biljett till Belgrad eller kanske BWO som jag tyckte hade den bästa bidraget hittills. Om mindre än 1 ½ timme börjar det! Kristus Sjögren kommer att riva applåder i Globen och alla småtjejer kommer att ruinera sina föräldrar med röster till Amy. Kommer Bröderna Rongedahl att vara lika lika och vilka artister har bytt sina scenkläder?

Snart stannar Sverige.. är ni med?

Frusen mark

"När staden snöat över,
och gården blivit vit
Då vet du att jag drömmer,
jag drömmer dig hit
När allt snöat över,
och gården blivit kall
Då vet du att jag drömmer
För det är snö,
det är som moln överallt"
//
Laleh - Snö

image84


För 219:e gången

Egentligen skulle solen ha lyst idag och jag skulle ha tillbringat dagen med pjäxor och skidor på Dundret. I den bruna termosen skulle jag haft med mig varm choklad och skolan skulle ha bjudit på sirapslimpa med kokt medvurst. Trots kyla skulle det ha hettat om kinderna efter en hel dag under vårstrålar mot snö och jag skulle klä mig på tok för kallt på eftermiddagen. För precis så har det ju alltid varit, just den här dagen då den årliga vintermarknaden i Gällivare startar.

image82

Förutom att solen lyser med sin frånvaro och det faktum att det var arton år sedan jag hade friluftsdag i skolan, så är det mesta sig likt. Vild- Hasse säljer sin vilda korv och korgmakarna står vid samma hörn de alltid stått. Genuint samiskt hantverk säljs sida vid sida med hamkokta karameller och motivstrumpor. På årets t-shirts kan man läsa den föga smickrande texten: "riktiga män rakar pungen med vinkelslip".

Jag har alltid älskat marknaden här hemma. Souvas kebaben, doften av nybakt glödkaka, alla människor man aldrig annars ser men som tycks ploppa upp just den här helgen varje år. När jag var i tonåren drömde jag om den dag då jag fick bli vuxen och gå på dansen som alltid är fredag- och lördagskvällarna.. Fast nu när jag nått den där vuxenåldern får jag konstatera att jag hellre ser "Så ska det låta" och äter fruktsallad än befinner mig i något man kan likna vid "Så det kan låta" och dricker mig söndagstrött på fruktdrinkar.

image83



Mommo nu kommer jag!

image81
Har tom gjort mig fin idag...


Kulinariska läckerheter

Det är temavecka i skolköket. Igår fiskpanetter, orange potatismos och citronsås. Pannor i rynkor.. vad är det här för tema? Inga ledtrådar.. kan det vara färgerna? Kryddorna?

När tisdagen så kom och locket lyftes på dagens kantiner började jag lägga ihop ett och ett... Igår panerad fisk ...hmm.. 

Idag.. en simmig gryta och något köttliknande som ingen av oss kunde artbestämma. Det var då det slog mig.. Råttatouille.. Rattatouille.. Åå vi har ett Disneytema!! Gårdagens fisk måste ha varit Nemo. Fast å andra sidan var de där blocken så panerade att det lika gärna kunnat vara Den lilla Sjöjungfrun...

Undrar vad det blir imorgon... Aristocats?
image80

Min horisont

Jag har en egen pir. En plats där jag kan se horisonten... den enda platsen här i närheten

Här nere vid saltstänkt vatten har jag i åratal tillbringat tid med mina tankar som sällskap. I storm har jag rakryggad tagit spjärn mot vinden, i solsken har jag legat på den stenbeklädda vågbrytaren och lyssnat på måsarna. I regnet har jag suttit skyddad i min bil och låtit duggande tankar strila i takt med våta droppar på bilrutan.

Idag var det regnet som höll mig sällskap vid min utpost. Regnet och min hund.

image79