Då är det odiskutabelt. Det ÄR höst och som min morbror sa ifjol - jag är inte intresserad. Visst tycker jag om den här färgsprakande årstiden då naturen klär sig i varma färger och luften blir lätt att andas MEN då vill jag att den ska ha föregåtts av en sommar.

Rosenroten tycks hjälpa en aning, vad annat kan man säga när man betalat pengar för den. Men oavsett om det är en faktisk verkan eller en placeboupplevelse så har jag lite bättre koll på hjärncellerna nu. Helgen har ägnats till att måla om sovrum, putsa fönster med ättika samt åka fram och tillbaks till IKEA som en galning (det är fullkomligt livsfarligt att ha IKEA-katalogen liggandes på toalettgolvet). Trots flera besök på det stora varuhuset har jag ändå lyckats att köpa för få panelhängare till de gardiner som nu ligger halvsydda på köksbordet. Nåväl.. jag är glad att jag inte behöver åka till Älmhult i vart fall.





Tog med mig kameran ut på Vilda-vandringen ikväll och konstaterade att jag nu får börja ha reflexer på oss båda. Mörkret kommer fortare nu.. så fort att det nästan känns lite läskigt, men som förvandlar himlavalvet till ett konstverk.