Så är jag tillbaks igen. Med trasiga fötter men ett helt hjärta.

Det kommer att ta tid innan allt lägger sig på plats och låter sig beskrivas med ord. Så mycket livsande som ska förvandlas till bokstäver, så mycket kärlek som ska förmedlas.  Det har varit fantastiska dagar på så många sätt. Så mycket intryck och känslor, så många upplevelser och vackra stunder. Jag har sett vyer som för alltid kommer att stanna på näthinnan och mött människor som kommer att bevaras i mitt hjärta. Men tills orden kommer lånar jag mina egna, lika aktuella nu som då;

Mars 2006
Frihet... storslagenhet.. oändlighet. Vet inte riktigt hur annars beskriva kalfjällets livsande. Vissa stunder är välsignade, oantastliga. Stunder som gör människan lite mer ödmjuk, förundrad, andlös.

Under tio mil har jag burit 20 kg på ryggen. I resten av mitt liv bär jag med mig betydligt mycket mer än så.

Tack..