Andetag
I eftermiddags åkte jag till den familj jag fått anställning som huskatt i. Min vana trogen spann jag ljudligt medan hundar och ungar swischade förbi i alla riktningar. Årets första grillafton med utomhusätning och spinneriet blev öronbedövande.
Gullvivorna blommade, liksom några försynta blåsippor som generat gömde sig under buskarna. Fåglarna sjunger som galna och allting i luften viskar om att livet åter är på väg... på bred front.
I stallet stod en häst med svullna ben och trots att jag egentligen tycker att hästar är för stora och för läskiga så drogs jag dit och jag fastnade i de varmaste och vänligaste ögon jag sett hos något levande. Sedan andades vi tillsammans också... med kinderna mot varandra.. i tystnad och respekt.
Livet är så galet vackert om man bara har förstånd att se det.
Kvällens låt: Utan dina andetag med Kent
Vilken fantastisk beskrivning av en god dag i slutet av april...i Småland!
Men snälla Ellinor...
du skriver så vackert att mina ögon fylls av tårar..
så drogs jag dit och jag fastnade i de varmaste och vänligaste ögon jag sett hos något levande. Sedan andades vi tillsammans också... med kinderna mot varandra.. i tystnad och respekt.*
Ps! Var hos mina sommarhästar igår på min promenad och bjöd de vackra själarna på äpplen! Ds!
Men kära Ellinor...du skriver så varmt &vackert att jag gråter...
*så drogs jag dit och jag fastnade i de varmaste och vänligaste ögon jag sett hos något levande. Sedan andades vi tillsammans också... med kinderna mot varandra.. i tystnad och respekt.* dina vackra ord!
Snörvel...nu ser jag inget mer...återkommer..kram