Det växer faktiskt smultron längs vägens kant... massor.

Plockade dessa miniatyr-jordgubbar tidigt imorse medan jag gnolade på Mats Paulssons sång om nakna fötter. Dagen före midsommarafton och imorgon plockar jag sju sorters blommor istället för söta bär. Just i denna lugna morgonstund då korna stillsamt betar sig igenom hagarna och familjerna i fågelriket matar sina snart flygfärdiga ungar, ja då dök ormen i paradiset upp....

Med stora ögon tittade Vilda på mig, hon såg ut som jag känner mig när jag just ska spy och med öronen nedfällda vinglade hon sig mot trappan där hon la sig. Jag blev så rädd att hjärtat nästan stannade och kastade mig på telefonen. Mindre än tio minuter senare var vi hos veterinären där man snabbt kunde konstatera att en huggorm bitit henne vid nosen. Dropp och smärtstillande och så alldeles för snabb bilköring till djursjukhuset några mil bort. Där är hon nu... mitt allt i tillvaron.. och även om hennes puls enligt kvällspersonalen är stabil så lär min inte stabiliseras förrän jag har henne hemma och pigg igen.